Rida ute
Men när jag köpte Orianda så förändrades allt. Hon har alltid krånglat mycket om jag har ridit själv ute. Ibland vill hon inte gå, och då menar jag verkligen vägrar att gå ingenting fungerar, att backa eller svänga runt ja hon låser sig totalt, men ibland har det fungerat att rida ut en sväng även om hon har varit spänd som en fiolsträng. Men en dag så red jag bara en kort sväng och hade vänt hemåt då från ingenstans så stack hon med mig och jag ramlade av, det gjorde så jäkla ont i foten, jag försökte gå hemåt, väl hemma så stod hon där utanför hagen, hon hade trampat sönder mitt favoritträns också. Sedan åkte jag till akuten och jag hade tydligen stukat foten, den blev sedan helt blålila och svullen, hade svårt att gå i 3 veckor.
Efter detta red jag aldrig ut själv igen, helt enkelt därför att jag hade insett att hon gillar inte att gå själv, oavsett hur mycket jag vill att hon ska gilla det. Mitt liv är bra mycker mer värt än att -hästen måste gå att rida ut på själv som vissa hävdar.
Ibland så ska man respektera hästens vilja, hon kan inte hjälpa att hon är en häst som knappt fått gå ute något i sitt liv innan och att hon inte är van att vara ute. Det är inga problem att rida ut i sällskap.
Många som har häst hävdar att en häst måste gå att rida ut på själv, visst kan jag förstå att man inte alltid kan ha sällskap, men jag tror faktiskt att en sådan häst föredrar att ridas i ridhus/paddock mot att tvingas gå ut själv. Självklart är det upp till var och en om man vill hålla på att krångla med hästen varje gång man rider ut, men för mig är det inte värt det, ramlar man av själv och blir medvetslös så hjälper inte en mobil.
Bara för en vecka sedan dog en ung kvinna, hästen kom tillbaks till stallet utan ryttare, en riktig mardröm.
Nu skulle jag faktiskt inte rida ut själv på någon häst för jag har blivit visare med åren, när jag var yngre så red jag ut på helt okända hästar.
Alla gör som dom själva tycker men tänk till en extra gång innan ni rider ut själva nästa gång...är det värt det?
Jag rider ut själv dagligen och ja det är nog värt det. Dessutom har jag ingen att rida med där jag bor.
Bra skrivet !
Jag har två hästar varav den ena går knappt att rida ut själv på, han blir rädd för allt och stegrar sig ofta, men köra går han att göra själv på. Min andra häst är ganska så trygg, finns ett par grejer jag vet hittills som hon är rädd för, men undviker man dem när man är ute själv så är det inga problem ( hittills ). Jag har ingen tillgång till ridbana, ridhus eller knappt någon att rida med så känns som jag har inget annat "val" än att rida ut ensam även på den som stegrar för han måste få variation i träningen. Känns sådär roligt, men jag vill samtidigt hålla på med hästar så i mitt fall så har jag svårt att undvika det hästen inte vill.
om jag inte red ut själv så skulle jag aldrig ta mig till ridbanan som är 10 minuter bort. dessutom skulle aldrig mina hästar få komma ut i skogen då jag har väldigt ont om ridsällskap. Dock är mina hästar nästan tryggare i skogen än på ridbanan så jag har aldrig varit nära någon olycka.
Jag rider ut själv, så gott som varje dag. Ska jag rida på banan måste jag rida iväg 1km, och sen rider jag alltid ensam.. Dock något jag är väldigt nogrann med är att berätta vart jag rider och inte ändra på det. Och de flesta rundorna vet jag hur långt tid dem tar så mamma kan hålla koll på tiden också hur länge man varit ute.
tage är HELT GALEN att rida ut på då han är så himla hemkär. Han stegrar, snurrar runt, bockar och drar hemmåt. Att rida ut med någon annan går ganska bra, men är även det en risk. Om vi ramlar av skenar han hemmåt vilket inte heller är så kul, så uteritter är inte någon favorit från vår sida :P
Brukar oftast inte rida ut själv även fall alla mina hästar är trygga att rida ut på själva. Man vet aldrig vad som kan hända.. Ett rådjur hoppade ut precis framför min ena häst en gång (hon bryr sig inte om speciellt mkt och är trygg) men hon fick panik o vände på em femöring o jag flög av... Som tur var stog mamma längre ner o kunde stoppa hästen.. Hade inte varit roligt att vara ute själv när sånt händer. Så håller med dig, tänk en gång extra innan man ger sig ut.
Jag är också försiktig med att rida ut själv. Min lille häst är den enda häst jag gör det med och det är ändå inte så ofta eftersom jag brukar ha syrran som sällskap. Min store kan jag skritta en sväng men oftast vill jag ha någon med sig eftersom han tycker det är läskigt att gå förbi grannarna haha :) Men en okänd häst skulle jag aldrig rida ut på själv, med sällskap så visst men inte själv :)
Sällskap finns sällan att tillgå, då måste man rida ut själv om man ska få ridit. Ridbana har vi inte heller hemma. Har dock aldrig haft några större problem med det, men visst, klart att det är en risk.. Men kan vara lika farligt att ramla av på ridbanan om man är ensam där tyvärr.
Jo man får absolut anpassa sig efter hästen. Även om man själv älskar att rida ute. Min häst är otroligt snäll och hon är nästan bäst när jag rider ut själv på henne. Hon har krånglat mest när jag haft sällskap, fast även då är hon en ängel. Inte rädd för något, går nästan fram överallt, dock inte genom vatten (hopptränad). Och sedan hon skadade sig så vill jag inte rida ut på småstigar i en klaffsig skog... Måste vara försiktig med underlaget osv. :) Har även ridit hästar som varit helt flängda ute, tvärvänt och stuckit osv... Inte kul då, förstår om man inte vill rida ut på en sån själv...
Vad har Orianda gjort innan hon kom till dig? Och hur var när hittade du henn? =)
För mig är det rida ut själv eller inte rida ut alls, och då är valet enkelt! Men jag talar alltid om vart jag ska och ungefär hur länge jag blir borta, och tar ALDRIG en annan väg än den jag sagt!
Jättebra skrivet, det är helt rätt. Man tänker inte alltid på vad som kan hända. Och tänker inte till riktigt innan det är försent.
Jättebra inlägg :)
Jag rider nästan alltid ut själv, jag gillar inte sällskap. För mig är det absolut värt det, risken är större att jag dör eller blir skadad när jag kör bil till o från jobbet.
